Peace & Love
3 dagar kvar. Peace and Love. Borlänge. Festival. Underbar musik. Galenskaper!
Jag vill åka nu!
Jag är ivrig!
Jag har svårt att packa. Vad behöver man egentligen? Tält? Kläder. Vin! knäckebröd. Tja, det va väl det. Jag tror det blir allt. Jag o Therese började fundera på en ljusslinga att klä tältet med.
"Det e skitbra då kanske vi till och med hittar rätt tält!"
Sen kom vi på att vi tältar budget. alltså ingen el.
Men tanken va bra!
Underbara Håkan.
klockan 3 på natten
I såna situationer är det bäst att ha en skötsam lillebror med körkort.
Matte kan du skjutsa hem mig, jag är i viby och snurrig i huvudet. är du vaken? orkar du? jag är i viby! men bara om du e vaken och orkar..förresten jag bor i edsberg. i ett tegelhus! Nu är jag i viby.
Han insåg nog att min koll på läget slutade ungefär där.
På resan hem fick jag mig dessutom en lektion i rockhistoria och lyssna på en massa, för mig helt okända, låtar som tydligen var jättebra. Jag vet inte hur mycket av det han sa som fastande, men jag vet att ibland har jag världens snällaste lillebror.
Me and my smaklöks
Det är inte gott helt enkelt.
Det är som med oliver, rödbetor, senap och jordnötssmör, det charmar inte mina smaklökar för fem öre.
Jag tror ändå att det går att lära sig härda ut. och så småningom vänja sig vid smaken. och ännu mer så småningom tycka att det smakar okej.
Så jag försöker alltid smaka. Det kan ju vara så att smaklökarna bara är lite tröga i starten.
Igår blev det stor kalabalik när min morbror bjöd mig på en helt ny smakupplevelse. Det var öl. men smakade mer åt ciderhållet. burken var blå och innehöll nån slags lightvariant med 50% mindre kolhydrater dessutom.
Det var öl, och det var gott! Amazing!
Kanske blir det en ny favorit, ett steg närmre mitt öldrickande jag är det i vilket fall.
En bra sak...
Jag har skaffat mig ett barn! Ett alldeles eget fadderbarn!
En jättefin liten flicka från Tanzania. Jag blev riktigt rörd när jag fick hem fotografiet på henne. Hon är 10 år och duktig i skolan stog det i brevet.
Enda kruxet är att jag så lätt får storhetsvansinne av såna här saket och känner att jag vill göra så mycket mer, nåt i stil med att rädda hela världens svältande barn och ta hem allihop till mig och bara rå om och göda dem.
Men å andra sidan, om jag kan hjälpa en liten flicka och göra så att hennes liv blir bara en liiiiten gnutta bättre är det ju iaf en bit på vägen. Och vid närmare eftertanke skulle det nog bli lite väl trångt här hemma, även om jag utnyttjade förrådet...
200 kr i månaden är faktiskt inte mycket alls när man tänker efter, det e ju fasiken knappt vad jag lägger ut på naturgodis! herregud.
Nä, mindre naturgodis till mig och mer mat till dem som behöver.
Två goda flugor i en smäll!
.....och likt förbaskat ligger jag här på sängen och har smällt i mig en hel påse sånt här ajajaj....
Gammal som gatan...
...men det känns skönt att veta att jag än så länge inte är för gammal för att klättra på alldeles för höga tak och göra tokiga saker. lr är det just det jag är kanske? äsch.
Jag hade iaf en underbar födelsedag i lördags.
Det började med att jag blev väckt ur min dvala av två små rara flickor vid namn Lisa och Therese som kom insjungandes med frukost på sängen; varm kladdkaka och rosa mazzariner med hjärtformade ljus i och te och paket. Dem vet då verkligen vad jag vill ha. Jag började nästan gråta för att jag blev så rörd haha.
"Men Micha vad är det, är du full?? lr nej, har du blivit gammal på riktigt??"
Men det va jag då inte. bara hederligt rörd för det va så fint.
Happy birthday to me!
När frukosten var uppäten åkte klänningen på och sen ut i korridoren och störa grannarna med skrammel och släp av alla möbler som skulle ut på våran lilla balkong.
Blåsa ballonger. Fram med tårtan. Skinande sol. Ahhh.
Bara det att bjuda hem släkten till mig, inte mamma lr pappa utan till mig, kändes faktiskt ganska vuxet i sig.
Katshing!
På kvällen flyttande firandet upp en våning till husets härliga takterass. Det blev en underbar kväll med grill, dans, bål, sol, musik, takklättring och massa trevligt folk. Det kändes så härligt, alla jag tycker om va där, samlade på ett och samma ställe. Jag ville nästan bara gå runt o krama på alla.
Om det är så här härligt att fylla år känns det faktiskt helt okej att
fylla år nästa år igen.
(men året efter är det totalstopp)
Tack allihopa för en superkväll! :D
Stockholm i mitt hjärta
Trots 2 timmar sömn och många timmars postdelning i alldeles för många trappuppgångar med alldeles för lite luft slutade dagen riktigt bra.
När jag kom hem svettig och trött möttes jag av en stor bag och efter några minuters hysteriskt hoppande och kramande kändes allt precis som vanligt igen. Min andra hälft e hemma! och med pressenter dessutom!
Hallelulja!
Kvällen spenderades på en uteservering med libanesisk mat på söder med Sanna och Therese. Hur mysigt är det inte att kunna sitta ute och äta och prata och titta på alla människor och ...bara njuta av livet!
Sent vandrade vi hem genom stan, från söder hela vägen till tekniska, och jag försökte verkligen anstränga mig för att förstå hur allt hängde ihop. Jag tror jag lärde mig en del faktiskt tack vare mina fina vänner som snällt svarade på mina fyrahundra frågor om "vad e det här för hus, vart kommer man om man fortsätter åt det där hållet och vad heter den här gatan nu igen?".
Man kan inte annat än älska det!
Nu så vill jag sjunga att sommaren e min
Jag har inte haft på tre år,
men just nu känns det nästan likadant som när jag fick mitt allra första.
Det är såklart några små detaljer som har ändrats, som att skolavslutningen med fina sånger om sol och bad och flaggor i topp och vita kläder bytts ut mot picnic och grillning i Tantolunden med oömma kläder och bag-in-box och kubb.
Det e härliga tider.
I fem långa timmar satt jag med pennan i hand och skrev som aldrig förr.
Jag tänkte att nu jäklar ska jag kämpa, skriva ner varenda liten tanke som dyker upp så
att jag inte ångrar sen att jag inte skrev det.
Det blev många sidor haha...
När jag kom ut från salen och ut i solen kände jag bara FREEEEDOM!
Underbar känsla.
Det blev bara bättre när vi gick och badade ett gäng i det glittrande vattnet på en superfin sandstrand precis nedanför universitetet.
Sicket litet smultronställe säger jag bara!
Ahh tänk att man kan bli såhär kär i sommaren varje år!
