Micha

Trots 2 timmar sömn och många timmars postdelning i alldeles för många trappuppgångar med alldeles för lite luft slutade dagen riktigt bra.
När jag kom hem svettig och trött möttes jag av en stor bag och efter några minuters hysteriskt hoppande och kramande kändes allt precis som vanligt igen. Min andra hälft e hemma! och med pressenter dessutom!
Hallelulja!

Kvällen spenderades på en uteservering med libanesisk mat på söder med Sanna och Therese. Hur mysigt är det inte att kunna sitta ute och äta och prata och titta på alla människor och ...bara njuta av livet!

Sent vandrade vi hem genom stan, från söder hela vägen till tekniska, och jag försökte verkligen anstränga mig för att förstå hur allt hängde ihop. Jag tror jag lärde mig en del faktiskt tack vare mina fina vänner som snällt svarade på mina fyrahundra frågor om "vad e det här för hus, vart kommer man om man fortsätter åt det där hållet och vad heter den här gatan nu igen?".