Micha

Matsalen där vi brukar sitta och "plugga" består av två delar. En vanlig skolmatsal med slitna bord och missmatchade stolar där jag brukar hålla till och en annan del som är avskärmad med en glasruta. där har jag aldrig varit.
Glasskivan gör att det liknar lite ett akvarium. ett väldigt fint akvarium. kanske är det för att dem som sitter där ska få känna sig lite bättre än oss andra för en stund. vem vet. Fina kläder har dem ialla fall. säkert jättedyra. och borden är täckta med kritvita dukar och tända ljus.
I ena hörnan står en rosa lampa som ger hela rummet ett mysigt rosa skimmer och alltsammans ramas in av en rosa läcker strutstapet. Det är säker inget speciellt alls med rummet egentligen men det är själva grejen. glasskivan mellan oss.

Jag brukar fantisera om vad som händer där inne, vad som sägs och vad som krävs för att få sitta där och idag var inget undantag. jag satt med böckerna utspridda framför mig och drömde mig in i det rosa skimmret.

- Hörrni....vad tror ni krävs för att få tillträde dit in?
- Du måste bli rik micha!
- ahhhh...då ska jag bli det. undra vad dem pratar om...och hur det luktar....och vad dem äter....ahhh...

Det gäller att ha mål här i livet. mitt mål är att ta mig över till den andra sidan. iallafall en gång. bara känna känslan.