I will survive

Jag och mina klasskompisar hade stormiddag ikväll med riktig mat och tända ljus.
Ni vet hur det blir. man pratar och äter och skrattar tills ljudnivån ligger högt över det normala.

En förskräckt själ kom in i köket mitt i allt kackel för att göra sig några nattmackor i all stillhet, såg på oss och rös till.
Huuu....
- Va, vadå?
-  flashbacks, flashbacks....ni påminner mig om min mammas kafferep med sina tanter när jag var liten, samma läten. huuu, men fortsätt ni.

och det gjorde vi. diskussionen gick het kring den kommande praktiken. dementa tanter, drägglande gubbar, rinnande katetrar och välfyllda gastronomipåsar. mums.
Den oro jag kände innan har nu övergått i total skräck. jag är vettskrämd. känslan kan nästan likställas med den jag kände första gången jag såg Blair witch project. jag var 13 år och låg med kudden över ansiktet och skrek och darrade större delen av filmen och sov med ljuset tänt ett halvår efteråt.

Nej, jag behöver lite positiv energi. överlever jag det här överlever jag det mesta. I will survive!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0