Gomorron världen
Våran klass är inte riktigt som alla andra. Första dagen fick vi reda på att några av oss kommer läsa på distans och sitta runt om i länet och vara med på lektionerna genom telesändning.
skitkonstigt tänkte jag men okej.
En typisk morgon kan låta ungefär såhär.
- Hultsfred? Hultsfred är ni med oss? vink ,vink. Hallå, hör ni mig?? jaha ni ser mig inte, men om jag står här då? nähe inte då heller. då har vi problem. igen.
- Vimmerby då? ho ho? jasså ni ser mig! ...men hör inte..?
- Då försöker vi med Oskarshamn istället. Jamen ni e med vad härligt! Då måste jag bara höra vad ni har för väder om ni tittar ut? jasså ni sitter i en bunker vad trevligt.
och så småpratas det på.
Roligt i början. skitirriterande efter ett tag. speciellt när man mitt i ett resonemang plötsligt hör ett brus i högtalarna och nån för tionde gången skriker ut att "kan ni upprepa vad ni sagt dem senaste tio minuterna för vi hörde inte". Suck.
då tittar jag o therese på varandra och himlar i takt.
Om man nu själv nån gång skulle få för sig att räcka upp handen är det så fiffig att en liten röststyrd kamera zoomar in och fläker upp ens stora ansikte mitt på skärmen både i sitt eget klassrum och i, gud vet vilka, diverse klassrum ute i länet. kul. jättekul. speciellt en måndagsmorgon när man sitter med röda trötta ögon små som grisögon. nej längst bak i klassrummet så långt ifrån allt vad kameror heter.
så långt man nu kommer från dessa vandrande monster.
