Min allra trognaste läsare
Det är lite kul det här med att skriva blogg. det har ju blivit lite av en "grej". Hela världen ska få veta vilken färg man har på strumporna, vad man äter till frukost och vem man träffade i toalettkön här om dagen.
Jag kan väl knappast påstå att jag är en vidare seriös bloggare eller att det jag skriver har någon som helst betydelse för omvärlden. men ändå. lite kul är det. jag har inte heller någon som helst aning om vilka som läser det jag skriver. det är lite spännande. och jag försöker alltid luska ut vilka är dem där 10 personerna som varje dag orkar knappa sig in på min lilla sida är.
Då och då avslöjar sig någon genom att säga, jo jag vet, jag läste det på din blogg. eller. det där du skrev på din blogg häromdan...... ha! avslöjad!
En person som jag vet är en trogen läsare är i allafall min käre styvfar. Han tror på riktigt att jag kommer tjäna pengar en dag. han är rolig han. men även världens bästa pappa. Han messade tidigt en morgon och berättade att han anmält mig till blogg-SM. visste inte ens att det fanns. men ja, nu är jag tydligen med i nåt slags mästerskap också.
gulp.
Jag kan väl knappast påstå att jag är en vidare seriös bloggare eller att det jag skriver har någon som helst betydelse för omvärlden. men ändå. lite kul är det. jag har inte heller någon som helst aning om vilka som läser det jag skriver. det är lite spännande. och jag försöker alltid luska ut vilka är dem där 10 personerna som varje dag orkar knappa sig in på min lilla sida är.
Då och då avslöjar sig någon genom att säga, jo jag vet, jag läste det på din blogg. eller. det där du skrev på din blogg häromdan...... ha! avslöjad!
En person som jag vet är en trogen läsare är i allafall min käre styvfar. Han tror på riktigt att jag kommer tjäna pengar en dag. han är rolig han. men även världens bästa pappa. Han messade tidigt en morgon och berättade att han anmält mig till blogg-SM. visste inte ens att det fanns. men ja, nu är jag tydligen med i nåt slags mästerskap också.
gulp.
Min bästa och trognaste läsare. snygg är han också.
Zzzzzzzz
Jag har gjort en ny upptäckt!!
en underbar upptäckt till och med. upptäckten heter snooz.
Jag har aldrig tidigare riktigt förstått varför folk pratar så mycket om att snooza hit och snooza dit och sen stressa iväg med kläderna på sniskan och en smörgås i ena handen. Nej jag har alltid varit mer av en dra-undan-täcket-och-hoppa-ur-sängen-direkt-människan....fram tills idag!
Så typiskt mig att alltid upptäcka allt efter alla andra.
Nu har jag i allafall anammat den här fiffiga lilla uppfinningen fullt ut. Väckarklockan ringer 6.15 (tidigt som attans för övrigt). då hinner jag snooza exakt 3 gånger. noga uträknat in i minsta detalj. Kanske att funktionen mister lite av sin charm när man planerar sin snoozning in i minsta detalt. vad vet jag.
det känns i allafall som att jag unnar mig en sovmorgon varje morgon men utan att behöva stressa arselet av mig för det, är det inte fantastiskt?
om det sen gör mig piggare eller inte har jag ingen aning. skönt är det i alla fall att kunna trycka på den där lilla knappen och dra täcket över huvudet en stund till.
Alla dessa underbara uppfinningar! det är inte lätt att hänga med i svängarna numera som tanterna på hemmet brukar säga och jag inser att vi har ännu en sak gemensamt. tanterna och jag. det är verkligen inte lätt alltid.
en underbar upptäckt till och med. upptäckten heter snooz.
Jag har aldrig tidigare riktigt förstått varför folk pratar så mycket om att snooza hit och snooza dit och sen stressa iväg med kläderna på sniskan och en smörgås i ena handen. Nej jag har alltid varit mer av en dra-undan-täcket-och-hoppa-ur-sängen-direkt-människan....fram tills idag!
Så typiskt mig att alltid upptäcka allt efter alla andra.
Nu har jag i allafall anammat den här fiffiga lilla uppfinningen fullt ut. Väckarklockan ringer 6.15 (tidigt som attans för övrigt). då hinner jag snooza exakt 3 gånger. noga uträknat in i minsta detalj. Kanske att funktionen mister lite av sin charm när man planerar sin snoozning in i minsta detalt. vad vet jag.
det känns i allafall som att jag unnar mig en sovmorgon varje morgon men utan att behöva stressa arselet av mig för det, är det inte fantastiskt?
om det sen gör mig piggare eller inte har jag ingen aning. skönt är det i alla fall att kunna trycka på den där lilla knappen och dra täcket över huvudet en stund till.
Alla dessa underbara uppfinningar! det är inte lätt att hänga med i svängarna numera som tanterna på hemmet brukar säga och jag inser att vi har ännu en sak gemensamt. tanterna och jag. det är verkligen inte lätt alltid.
Små gummor
Jag praktiserar just nu i hemtjänsten och möter en massa mysiga små söta gummor. förvirrade sådana. himla förvirrade. och jag kan inte annat än småskratta och känna igen mig när dem utbrister:
Vilken dag är det? tisdag. jaha.
Var är mina nycklar? och plånboken?
Dagcentralen? idag? jasså....
varför är jag så trött?
och sen börjar det om igen:
Vilken dag är det idag?
Var är mina nycklar?
......
Jag har en stark framtidsvision om hur jag kommer att sluta.
Klimakteriekossa
Jag känner att jag måste ägna några rader åt något som tar upp ganska mycket av min vardag. Nämnligen. mina så kallade vallningar.
Min kroppstemepartur kan lätt diffa med 10 grader på nolltid. känns det som. ofta.
Ena stunden fryser jag. för att nästa svettas ånga genom öronen.
- Öppna fönstrena!!!
- Men micha det e verkligen skitkallt här inne!
- Spelar ingen roll, öppna!
- men...
- bara ÖPPNA!!!
Jag vet inte om det verkligen kan vara ett tidigt stadium av klimakteriet men i så fall känns det ju inte helt bra att vara 22 år och redan nergrävd i det fruktade klimakterieträsket... Om jag är såhär nu, hur ska jag då vara när jag fyller 40?!
Håll undan gott folk säger jag bara. håll undan!
Min kroppstemepartur kan lätt diffa med 10 grader på nolltid. känns det som. ofta.
Ena stunden fryser jag. för att nästa svettas ånga genom öronen.
- Öppna fönstrena!!!
- Men micha det e verkligen skitkallt här inne!
- Spelar ingen roll, öppna!
- men...
- bara ÖPPNA!!!
Jag vet inte om det verkligen kan vara ett tidigt stadium av klimakteriet men i så fall känns det ju inte helt bra att vara 22 år och redan nergrävd i det fruktade klimakterieträsket... Om jag är såhär nu, hur ska jag då vara när jag fyller 40?!
Håll undan gott folk säger jag bara. håll undan!
Från min sida av glaset
Matsalen där vi brukar sitta och "plugga" består av två delar. En vanlig skolmatsal med slitna bord och missmatchade stolar där jag brukar hålla till och en annan del som är avskärmad med en glasruta. där har jag aldrig varit.
Glasskivan gör att det liknar lite ett akvarium. ett väldigt fint akvarium. kanske är det för att dem som sitter där ska få känna sig lite bättre än oss andra för en stund. vem vet. Fina kläder har dem ialla fall. säkert jättedyra. och borden är täckta med kritvita dukar och tända ljus.
I ena hörnan står en rosa lampa som ger hela rummet ett mysigt rosa skimmer och alltsammans ramas in av en rosa läcker strutstapet. Det är säker inget speciellt alls med rummet egentligen men det är själva grejen. glasskivan mellan oss.
Jag brukar fantisera om vad som händer där inne, vad som sägs och vad som krävs för att få sitta där och idag var inget undantag. jag satt med böckerna utspridda framför mig och drömde mig in i det rosa skimmret.
- Hörrni....vad tror ni krävs för att få tillträde dit in?
- Du måste bli rik micha!
- ahhhh...då ska jag bli det. undra vad dem pratar om...och hur det luktar....och vad dem äter....ahhh...
Det gäller att ha mål här i livet. mitt mål är att ta mig över till den andra sidan. iallafall en gång. bara känna känslan.
Glasskivan gör att det liknar lite ett akvarium. ett väldigt fint akvarium. kanske är det för att dem som sitter där ska få känna sig lite bättre än oss andra för en stund. vem vet. Fina kläder har dem ialla fall. säkert jättedyra. och borden är täckta med kritvita dukar och tända ljus.
I ena hörnan står en rosa lampa som ger hela rummet ett mysigt rosa skimmer och alltsammans ramas in av en rosa läcker strutstapet. Det är säker inget speciellt alls med rummet egentligen men det är själva grejen. glasskivan mellan oss.
Jag brukar fantisera om vad som händer där inne, vad som sägs och vad som krävs för att få sitta där och idag var inget undantag. jag satt med böckerna utspridda framför mig och drömde mig in i det rosa skimmret.
- Hörrni....vad tror ni krävs för att få tillträde dit in?
- Du måste bli rik micha!
- ahhhh...då ska jag bli det. undra vad dem pratar om...och hur det luktar....och vad dem äter....ahhh...
Det gäller att ha mål här i livet. mitt mål är att ta mig över till den andra sidan. iallafall en gång. bara känna känslan.
Kalmar är bäst ingen protest
Det här med fotboll är inte något som jag är jätteinsatt i. jag skulle väl inte ens påstå att jag är så värst insatt över huvud taget. Men jag gillar folkfest och jag gillar att vinna. jag gillar när folk kommer ut ur sina små gömmor och skriker och sjunger ramsor tillsammans. jag gillar när bilar tutar frenetiskt och vinkar till varandra och när folk tänder huliganljus och viftar med halsdukar och flaggor.
Jag gillar att hela slottet lös i vitt och rött och speglades i havet och att hela torget var fullt med skrålande människor och musik på en söndag.
- E det inte lite cirkusstämning?
- Jo faktiskt, det e bara clownerna som fattas.
- Äsch vem behöver clowner, vi e ju här!
Om det blir sån här folkfest varje gång Kalmar vinner så är jag faktiskt redo att göra ett försök till att bli insatt. eller så håller jag mig till att vara med att joyna festligheterna.
Överallt skreks ramsor jag aldrig hört förut.
Folkmassan omkring oss i kör: För vi har Henke Rydström, för vi har Henke Rydström.....!!!!
-psss therese! Är det inte Henke LARSSON han heter den där fotbollsspelaren?
-jooo...men det e lika bra att bara hålla med... men vi vet ju vad han heter egentligen.
Jag gillar att hela slottet lös i vitt och rött och speglades i havet och att hela torget var fullt med skrålande människor och musik på en söndag.
- E det inte lite cirkusstämning?
- Jo faktiskt, det e bara clownerna som fattas.
- Äsch vem behöver clowner, vi e ju här!
Om det blir sån här folkfest varje gång Kalmar vinner så är jag faktiskt redo att göra ett försök till att bli insatt. eller så håller jag mig till att vara med att joyna festligheterna.
Överallt skreks ramsor jag aldrig hört förut.
Folkmassan omkring oss i kör: För vi har Henke Rydström, för vi har Henke Rydström.....!!!!
-psss therese! Är det inte Henke LARSSON han heter den där fotbollsspelaren?
-jooo...men det e lika bra att bara hålla med... men vi vet ju vad han heter egentligen.
Ljuva 2000-tal
6 timmar. så länge skulle jag sitta inklämd i en buss mellan stockholm och kalmar. Bra tänkte jag, då kanske jag äntligen kan få arslet ur vagnen rent ut sagt och skriva lite skolarbete när det ändå inte finns mycket annat att göra än att räkna bilar eller antal panikinbromsningar.
Upp med datorn i knät och till min förtjusning upptäckte jag alldeles för snabbt att det minsann fanns trådlöst internet på bussen. fatta vad high teck! wow. jag blir gång på gång påmind om att jag verkligen lever på 2000-talet.
Så. efter 4 timmar hade jag lyckats få ner hur många rader? Tre. okej. bra där.
Men! jag försvarar mig med att jag faktiskt fick reda på en hel del annat viktigt. visste ni tex att Britneys lillasyster är gravid, IGEN?!
det gäller ju att hänga med nu när kändisskvallret sägs vara den nya allmänbildningen.
Ljuva ljuva 2000-tal.
Upp med datorn i knät och till min förtjusning upptäckte jag alldeles för snabbt att det minsann fanns trådlöst internet på bussen. fatta vad high teck! wow. jag blir gång på gång påmind om att jag verkligen lever på 2000-talet.
Så. efter 4 timmar hade jag lyckats få ner hur många rader? Tre. okej. bra där.
Men! jag försvarar mig med att jag faktiskt fick reda på en hel del annat viktigt. visste ni tex att Britneys lillasyster är gravid, IGEN?!
det gäller ju att hänga med nu när kändisskvallret sägs vara den nya allmänbildningen.
Ljuva ljuva 2000-tal.
Lovely sundays
Söndagar är rätt underbara dagar. Man behöver inte ha dåligt samvete över att göra ingenting. eller snarare: man borde kanske ha det men är för trött för att göra någonting åt det.
mer ansträngande än såhär blir det sällan hos oss dessa dagar:
- Jag orkar verkligen inte resa mig och gå och kissa, jag kan nog hålla mig lite till.
- E det nån som ser vad klockan är? aja skitsamma det spelar egentligen ingen större roll ändå...
- Kan nån lassa hit chipspåsen?
- vem trycker på play?
älskade söndagar.
Hej ho´ och en flaska med rom
Jag hade en galen Halloween. en galet rolig Halloween.
Skitig och med En Flaska Med Rom i ena handen. aldrig förr har jag sett så många läskiga varelser på ett och samma ställe.
Skitig och med En Flaska Med Rom i ena handen. aldrig förr har jag sett så många läskiga varelser på ett och samma ställe.
I will survive
Jag och mina klasskompisar hade stormiddag ikväll med riktig mat och tända ljus.
Ni vet hur det blir. man pratar och äter och skrattar tills ljudnivån ligger högt över det normala.
En förskräckt själ kom in i köket mitt i allt kackel för att göra sig några nattmackor i all stillhet, såg på oss och rös till.
Huuu....
- Va, vadå?
- flashbacks, flashbacks....ni påminner mig om min mammas kafferep med sina tanter när jag var liten, samma läten. huuu, men fortsätt ni.
och det gjorde vi. diskussionen gick het kring den kommande praktiken. dementa tanter, drägglande gubbar, rinnande katetrar och välfyllda gastronomipåsar. mums.
Den oro jag kände innan har nu övergått i total skräck. jag är vettskrämd. känslan kan nästan likställas med den jag kände första gången jag såg Blair witch project. jag var 13 år och låg med kudden över ansiktet och skrek och darrade större delen av filmen och sov med ljuset tänt ett halvår efteråt.
Nej, jag behöver lite positiv energi. överlever jag det här överlever jag det mesta. I will survive!
Ni vet hur det blir. man pratar och äter och skrattar tills ljudnivån ligger högt över det normala.
En förskräckt själ kom in i köket mitt i allt kackel för att göra sig några nattmackor i all stillhet, såg på oss och rös till.
Huuu....
- Va, vadå?
- flashbacks, flashbacks....ni påminner mig om min mammas kafferep med sina tanter när jag var liten, samma läten. huuu, men fortsätt ni.
och det gjorde vi. diskussionen gick het kring den kommande praktiken. dementa tanter, drägglande gubbar, rinnande katetrar och välfyllda gastronomipåsar. mums.
Den oro jag kände innan har nu övergått i total skräck. jag är vettskrämd. känslan kan nästan likställas med den jag kände första gången jag såg Blair witch project. jag var 13 år och låg med kudden över ansiktet och skrek och darrade större delen av filmen och sov med ljuset tänt ett halvår efteråt.
Nej, jag behöver lite positiv energi. överlever jag det här överlever jag det mesta. I will survive!
Inte vilken nörd som helst...
Oh my god Micha, you are such a neeeeerd!!
No no, she is a partyanimal and you know it!
Yeah you´re right...... I know what you are! You are a typical partynerd!
Tja, a typical partynerd kanske inte är en så dålig kombination ändå.
No no, she is a partyanimal and you know it!
Yeah you´re right...... I know what you are! You are a typical partynerd!
Tja, a typical partynerd kanske inte är en så dålig kombination ändå.
Det elfte budordet
Så sant som det är sagt.
Dagens Puss...
....gick visst till mig idag!
Tack mamma, du är världens bästa.
Tack mamma, du är världens bästa.
Tokige Ture
Jag har hittat en gigantisk godisaffär i stan. Wow vilket paradis för alla barn utbrast någon när vi kom in.
vilket paradis för mig tänkte jag och kände ögonen tindra.
Jag har väldigt svårt att behärska mig när det kommer till söta smaker. har alltid haft, kommer förmodligen alltid att ha.
jag vräker i mig, börjar må lite illa, äter mer, får gravidmage, äter lite till, mår riktigt illa och tänker att nu, nu går det utför, jag kommer bli en i mängden av nästa generations människor som knappt kommer ur sängen själv. utan lyftkran. jag kommer att sluta i en avskräckningsdokumentär på tv 3.
lite deprimerande tanke men ibland känner jag ändå att det kanske är värt det.
ett liv utan choklad, vad vore det för liv? egentligen.
vilket paradis för mig tänkte jag och kände ögonen tindra.
Jag har väldigt svårt att behärska mig när det kommer till söta smaker. har alltid haft, kommer förmodligen alltid att ha.
jag vräker i mig, börjar må lite illa, äter mer, får gravidmage, äter lite till, mår riktigt illa och tänker att nu, nu går det utför, jag kommer bli en i mängden av nästa generations människor som knappt kommer ur sängen själv. utan lyftkran. jag kommer att sluta i en avskräckningsdokumentär på tv 3.
lite deprimerande tanke men ibland känner jag ändå att det kanske är värt det.
ett liv utan choklad, vad vore det för liv? egentligen.
HUR ÄR DET MÖJLIGT?!!
Hela helgen har jag gått runt med en gnagande känsla i magen och trott att jag skulle bli underkänd på tentan. det har varit min fullständiga övertygelse. nu, nu kommer straffet för att jag valde att ha roligt istället för att plugga.
Så, idag när jag skamset smög iväg och skulle hämta ångestpappret i all ensamhet, var jag så jä*la nevös rent utsagt. jag letade upp mitt namn, bet mig i läppen och bläddrade längst bak beredd på det värsta.
En omtenta är inte så farligt, en omtenta är inte så farligt, en omtenta är inte så farligt.
VG är det första jag ser. okej fel tenta.
Bläddra fram igen. Michaela Andersson. va fan?
98 poäng. av 100 möjliga.
VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA, vad hände där liksom?
det måste va fel bli inte överväldigad, det måsta va fel bli inte överväldigad, det måste va fel bli inte överväldigad.
In på lärarens kontor i en väldans fart.
"De..de...det står 98 poäng på min tenta...."
"Det stämmer bra det. Grattis Michaela du var bäst i klassen! riktigt bra jobbat!"
Sen blev jag alldeles skakis och hörde inte ett ord till. Vi är 90 pers i klassen. och många är dessutom ruskigt smarta.
jag frågar mig fortfarande:
Huuuuuur är det möjligt?!!!
jag fattar ingenting. jag befinner mig i total chock.
Våran vän med en bil
Igår gjorde vi en resa utanför kalmars gränser. närmare bestämt till Hultsfred. Jag hade blivit övertalad att följa med och se Parken spela så vi packade in oss ett gäng i en liten bil med massa skivor och drog iväg. Vägen mellan kalmar och hultsfred bör för övrigt undvikas så långt det går, det är en sån där typisk skräckfilmsväg med bara mörker och skog på båda sidor. perfekt för någon att få motorstopp och blir mördad på. huu. tur att vi hade varmt och mysigt i bilen.
När vi efter mycket letande och många varv i hultsfreds enda rondell till slut hittade till rätt kollektiv var förfesten redan i full gång.
Konserten var bra. Jag hoppade och dansade till Jag har varit vilsen Lisa och tänkte på min Lisa långt långt bort. Trevliga var dem i bandet också. jag var nära att bli pålurad en t-shirt men lyckades slingra mig. Albin fick autograf och blev glad.
En lyckad resa. tack vare våran vän med en bil.
När vi efter mycket letande och många varv i hultsfreds enda rondell till slut hittade till rätt kollektiv var förfesten redan i full gång.
Konserten var bra. Jag hoppade och dansade till Jag har varit vilsen Lisa och tänkte på min Lisa långt långt bort. Trevliga var dem i bandet också. jag var nära att bli pålurad en t-shirt men lyckades slingra mig. Albin fick autograf och blev glad.
En lyckad resa. tack vare våran vän med en bil.
We are a family
Som fattig student är det här med diskning och porslin inte min första prioritet. ett dricksglas och två tekoppar. thats it. det är vad jag har. Återkommande frågor är därför:
Okej vilka delar temugg idag?
eller
- vems är det här glaset?
- Men Anna kom igen! Spelar det nån roll? Låt mig tänka, antingen är det ditt, mitt eller Michas och det är väl ungefär samma sak som att det är ditt.
vi är ju en familj nu.
Okej vilka delar temugg idag?
eller
- vems är det här glaset?
- Men Anna kom igen! Spelar det nån roll? Låt mig tänka, antingen är det ditt, mitt eller Michas och det är väl ungefär samma sak som att det är ditt.
vi är ju en familj nu.
tumregel #1
Inte visste jag att det låg en hel vetenskap bakom hur man bäddar en sjukhussäng.
vik si, vik så, hit och dit, släta till, sträck ut, väckla ut och glöm för guds skull inte draglakanet!
Inte nog med att jag visade mig vara sämst på att bädda. jag hade även glömt tvätta bort mitt knallröda nagellack och fick skamset följa med fröken in i medicinrummet där hon dukat fram aceton och bomull och barskt befallde mig: Siså, tvätta!
om det är något jag har lärt mig under dem här veckorna så är det att det aldrig går att vara nog hygienisk.
"....det finns en tumregel ni alltid bör följa när ni är ute och arbetar: Låt spriten flöda! "
Hmm okej. som patient skulle jag väl inte vilja höra just dem orden kanske. nästan vad som helst. men inte det.
Som en förbannelse från ovan
Vi har till uppgift att denna vecka genomföra ett bandinspelat samtal med någon för att öva på att tala professionellt i mötet med patienter.
Kanon tänkte jag. jag har ju sån där fiffig inspelningsfunktion på mobilen då slipper jag stå i kö till att boka bandspelaren.
Fiffigt värre. trodde jag ja.
Efter lite hallihallå, 1, 2 testing testing för att se att allt funkade som det skulle började jag den riktga intervjun. en halvtimme senare och faktiskt helt nöjd med min insats skulle jag glad i hågen spela upp vad jag nyss spelat in. där sjönk lyckan. som en sten. som ett hånflin från ovan.
det enda som hördes var en dov lång ton. I 27 minuter. rakt igenom.
va fan. skaka telefonen. försöker igen. samma irriterande ton. inte ett spår av min professionella intervju.
Istället för att följa min första impuls att öppna fönstret och skrika rakt ut att "nu får det fan va nog med otur på en och samma dag" så sorterade jag in känslan i facket för ilska-att-ta-ut-på-nästa-boxningspass. sen lyfte jag blicken sakta mot taket och tänkte några väl valda ord till hånflinet där uppe.
Behöver jag ens tillägga att inspelningsfunktionen tio minuter senare åter fungerade felfritt?
Vid denna upptäckt kunde jag däremot inte längre hålla ilskan inne.
facket blev helt enkelt överfullt.
Kanon tänkte jag. jag har ju sån där fiffig inspelningsfunktion på mobilen då slipper jag stå i kö till att boka bandspelaren.
Fiffigt värre. trodde jag ja.
Efter lite hallihallå, 1, 2 testing testing för att se att allt funkade som det skulle började jag den riktga intervjun. en halvtimme senare och faktiskt helt nöjd med min insats skulle jag glad i hågen spela upp vad jag nyss spelat in. där sjönk lyckan. som en sten. som ett hånflin från ovan.
det enda som hördes var en dov lång ton. I 27 minuter. rakt igenom.
va fan. skaka telefonen. försöker igen. samma irriterande ton. inte ett spår av min professionella intervju.
Istället för att följa min första impuls att öppna fönstret och skrika rakt ut att "nu får det fan va nog med otur på en och samma dag" så sorterade jag in känslan i facket för ilska-att-ta-ut-på-nästa-boxningspass. sen lyfte jag blicken sakta mot taket och tänkte några väl valda ord till hånflinet där uppe.
Behöver jag ens tillägga att inspelningsfunktionen tio minuter senare åter fungerade felfritt?
Vid denna upptäckt kunde jag däremot inte längre hålla ilskan inne.
facket blev helt enkelt överfullt.
Växeln hallå hallå
Idag ringde jag ett sånt där samtal som jag hatar. nämnligen till bredbandsbolaget. jag känner mig alltid så bortkommen och vet inte riktigt hur jag ska förklara vad jag vill få fram. sen råkar jag ofta presentera mig för länge och fumla bort vart jag vill komma nånstans på vägen.
När jag till slut knappat mig förbi alla "gäller ditt ärende något viktigt tryck 3, är du riktigt säker, tryck 4 följt av fyrkant..." fick jag prata med en verklig röst som efter mycket om och men bad mig vänta kvar i luren.
- går det bra att dröja?
- javisst det går bra!
KRAAAAAAAAAASH BOOOOOOOM
och så fick jag en hel orkester inkopplat i örat. bara sådär. pangpå.
Herre gud. ett sånt kreschendo så tidigt på morgonen skulle tagit död på vilken hjärtpatient som helst.
Om man nu prompt måste bli bombarderad med musik genom luren kan dem väl iallafall spela bra musik. eller åtminstone anpassa den efter tid på dygnet. och snälla sänk volymen. jag vet inte med resten av befolkningen men en symbal i örat klockan 9 på morgonen är inte riktigt vad jag kallar behagligt. det är snarast en chockupplevelse.
men vaken, jorå det blev jag! klarvaken.
När jag till slut knappat mig förbi alla "gäller ditt ärende något viktigt tryck 3, är du riktigt säker, tryck 4 följt av fyrkant..." fick jag prata med en verklig röst som efter mycket om och men bad mig vänta kvar i luren.
- går det bra att dröja?
- javisst det går bra!
KRAAAAAAAAAASH BOOOOOOOM
och så fick jag en hel orkester inkopplat i örat. bara sådär. pangpå.
Herre gud. ett sånt kreschendo så tidigt på morgonen skulle tagit död på vilken hjärtpatient som helst.
Om man nu prompt måste bli bombarderad med musik genom luren kan dem väl iallafall spela bra musik. eller åtminstone anpassa den efter tid på dygnet. och snälla sänk volymen. jag vet inte med resten av befolkningen men en symbal i örat klockan 9 på morgonen är inte riktigt vad jag kallar behagligt. det är snarast en chockupplevelse.
men vaken, jorå det blev jag! klarvaken.
