Micha

...du utbrister men var fan har dem gömt den där Gallerian?! och någon pekar på skylten rakt över huvudet på dig.

.....du pratar i mobilen medan du förtvivlat letar igenom hela lägenheten efter just mobilen och personen i andra änden tipsar dig om att titta i din högra hand. dööööh.

....du för tionde gången glömmer nycklarna i dörren och inte märker det förrän morgonen efter när du går ut för att låsa.

...eller när du cyklar runt i din egen lilla värld och huxflux upptäcker att du befinner dig mitt i en trafikerad rondell.
hur lyckas jag?

Allt detta har jag alltså klarat av på en vecka.
Det är jobbigt att vara så förvirrad. det är verkligen det.
Mina blonda stunder kommer lite väl ofta. 
En sån där fiffig ångraknapp skulle inte sitta helt fel ibland.

Dagens konstaterande: Efter 10 timmar instängd på bibblan framför en dator filosoferandes kring vad en människa är, vad verklighet är och andra flumfrågor börjar man se dubbelt och undra vad som verkligen är verkligt.

Huu. jag hänger för mycket på bibblan. jag börjar känna igen folk där.

Jag har knappt hunnit vara hemma mer än 10 minuter i sträck den här veckan, bara hem och vända, kasta in lite grejjer, hämta nya och sen iväg igen. jag gillar att ha mycket att göra, så länge det är roliga saker men det har resulterat i att träningskläder, disk, oöppnad post och skolböcker ligger utspridda i högar över hela rummet. tur att det bara e jag som behöver se eländet.
imorn kanske det blir storstädning. det e iaf inte helt omöjligt.

Ikväll tog jag bussen ut till förorten till en klasskompis och åt marmeladmackor och tittade på Hipphipp. Hon skrattade hysterisk medan jag satt och försökte tyda dialekten och förstå poängen. 

 "Hahah du är en riktig stockholmare, men vi kan trycka på texten så att du också förstår skämten om du vill!"

Ja herre gud. Ett annat förvirringsmoment är att dem säger middag till lunch och kvällsmat till middag här. Jag blir alltid lika paff när någon klockan tolv på dagen börjar tjata om middag. 
För att minska förvirringen kan vi väl bara komma överrens om att middag äts på kvällen, lunch på dagen, punkt.

Puh jag är dålig på att uppdatera jag vet. men jag skyller på att min dator går i dvala utan förvarning emellanåt och vägrar starta förrän han sovit några dagar. ibland veckor. mycket irriterande.

Efter en liten personlig kris där jag vänt upp och ner på mitt huvud och tänkt sönder om jag verkligen kommer passa som sjuksköterska och om Kalmar överhuvud taget är rätt för mig så är jag nu på banan igen. mer positiv än nånsin lr nåt. skönt nog.
Jag tycker ju verkligen om den här stan.
Jag ogillar att gräva ner mig i min egen negativa värld och se allt helt grått. då behöver jag någon som ruskar tag i mig och får mig på bättre tankar. vanligtvis brukar mamma stå för ruskandet men igår var det Tilda. såååå nu är det bra igen och jag har tagit tag i mitt liv. hör och häpna!
Igår köpte jag friskiskort, på tisdag börjar kören och idag var jag och pratade av mig med några klasskompisar på café.
Jag har börjat fika extremt mycket sen jag flyttade hit by the way.

Nej det här med livet ska nog ordna sig för mig med till slut.

Ibland känns det som att allt är så himla nytt och främmande här. Det är liksom ingen ide att ens titta efter någon man känner igen i trängseln på friskisgolvet som man alltid gör hemma för här känner man ingen och jag har redan lyckats cykla vilse i spöregn två gånger (varför regnar det alltis när man är vilse?) och missförstått både kassören på ica och chauffören i bussen på grund av min oförmåga att förstå andra dialekter.
Men jag vänjer mig.
Lär mig hitta och förstå.
och det är spännande med allt nytt samtidigt som det är väldigt skönt att komma hem till min lilla oas där allt är sig likt, mina möbler, mina foton och alla mina smågrejjor som gör att den här lyan känns som just min.
En annan sak som är bra att ha när allt annat känns främmande är nära vänner.

Igår flyttade Tilda ner hit bara 5 minuter ifrån mig. Vi bodde i samma rum i underbara Bordeaux när vi plockade vindruvor och kom varandra riktigt nära så som man gör när man borstar tänderna, sliter på fälten som slavar, festar, leker, äter, sover, skrattar och delar med sig av allt ihop. Nu kommer vi kunna dricka te och äta blåbärspaj varje dag för vi ska plugga i samma stad och inge är gladare än jag!

Haggan och Pompelipossa - Härliga minnen.

Mycket resande har det blivit dem här dagarna, fram och tillbaka mellan Stockholm och Kalmar, packa ner, packa upp, konka och släpa men nu äntligen, nu har jag kommit tillrätta och tänker stanna lääänge!
Sitter med en kopp te och bara myser med tända ljus och njuter av att allt är på plats.

Min familj är verkligen världens bästa. vad skulle jag göra utan dem? Mamma som får tårar i ögonen så fort hon kommer på att jag faktiskt ska bo här, Max min lilla ögonsten som jag älskar över allt och så världens bästa pappa, (eller plastpappa men det e bara en fånig detalj) som alltid alltid ställer upp för mig. Jag kommer sakna er.

Men hur som helst, jag tror verkligen att jag har hamnat på rätt ställe. I Edsberg fick man gå runt och leta efter liv i huset, här är det livat överallt! Jag längtar så tills allt drar igång på riktigt med nollning och ståhej.
En vecka kvar....

Helt ensam bland främlingar är jag som tur är inte.

Jag är väl nästan så långt ifrån norrlänning som man kan komma, men en sak håller jag stenhårt på. Surströmmingspremiären.

"Nej fy hur kan du äta nåt som luktar så fruktansvärt illa!"

Så brukar dem flesta reagera när man säger det.
Men jag är verkligen glad att fisken luktar så illa, inte för att jag tycker att det är så fruktansvärt som alla säger men ändå, om det hade varit helt luktfritt hade det ju varit som vilken liten firre som helst. och hur kul hade det  då vart på en skala?
Nej, surströmmingen vore inte samma sak utan lukten, och som tur är smakar det långt mycket godare än det luktar.
mest bara salt faktiskt.
dessutom är det lite roligt för det blir alltid ett hett samtalsämne.
Det krävs lite mod, lite styrka, en stor dos tuffhet och en jäkla massa potatis och creme fresh för att våga smaka men sen så, sen är man fast!